Kategoriarkiv: Matproduktion

Fåren är här :D

Äntligen har vi fått hem våra får. Det är fyra tacklamm som föddes i mars i år. De är av rasen Ostfriesiska mjölkfår och de är tänkta att ge oss mjölk som ska bli youghurt och ost. Eftersom de är så små ännu så kommer vi inte att betäcka dem förrän nästa höst så mjölken får vi vänta på till om två år!

Vi hade hoppats att vi skulle kunna hitta en tacka med lamm för att kunna få lite mjölk redan i år men hittade ingen med MV-status. MV-status innebär att de är kontrollerade för och fria från ett virus som heter Maedi-Visna. Det är ett virus som inte är så vanligt men om fåren är smittade så finns inget bot utan de dör så småningom och har man otur så får man ta bort hela besättningen. För oss var det därför viktigt med MV-status.

Nu ska vi försöka hitta en renrasig Ostfriesisk bagge också. Det känns dock inte lika bråttom. Vi kan ju betäcka med en bagge från en annan ras så länge vi inte ska behålla lamm för att kunna mjölka dem i framtiden.

Vi kommer att hålla dem i stallet några dagar för att lära känna dem så att de inte ska vara så rädda för oss när de kommer ut på betet.

Agda

Stina

Maria Magdalena

Gladis

Av de fyra är Agda mest social. Hon tar gärna en bit äpple ur handen och skulle helst äta måååånga bitar men vi vill inte chocka hennes mage med stora mängder ny mat. Stina är också ganska lättillgänglig men både Gladis och Maria Magdalena är väldigt skeptiska. Igår såg Maria Magdalena ganska skräckslagen ut och verkade hyperventilera ett tag efter att de kommit av kärran och in i stallet. Idag ser hon betydligt lugnare ut men vill inte komma fram och äta ur handen än i alla fall.

Underbara grannar

I förmiddags messade jag en granne och frågade om de kan hjälpa till att ta ner några träd i ett område där vi har planerat en skogsträdgård. På eftermiddagen tittade han in och vi kom överens – i början av nästa vecka blir det av 😀

Jag dristade mig till att fråga om vi också kunde få hjälp att plöja åkern där vi ska börja andelsjordbruket i år. Dessa grannar bor några mil bort så jag tänkte sinom tid… Men det föll sig så väl att de råkade ha traktorn i grannbyn och den skulle ändå hem till dem och vi bor på vägen. Så inom en halvtimme hade vi en traktor på plats och efter ytterligare en halvtimme var det klart. Gissa om vi är tacksamma över goda grannar?!

Halva åkern, den del där grisarna gått och ogräsrensat åt oss, plöjdes. Nu får vi göra finliret för hand. Efter dagens plöjning ska vi undvika att plöja/harva och istället fokusera på no dig gardening för att bygga så mycket mull som möjligt och för att binda så mycket koldioxid som möjligt. Efter grisarnas framfart kändes det dock övermäktigt att för hand ordna med odlingsbäddar. På den andra halvan av åkern, där grisarna inte har bökat, tänkte vi så småningom bygga bäddar på höjden utan plöjning för att kunna jämföra sedan. Men det blir knappast i år. Vi kommer att ha fullt tillräckligt att göra med den delen som nu är plöjd…

Tack familjen Wanberg och Kim för hjälpen!

Nu lämnar vi 2016 bakom oss och går med tillförsikt in i 2017

En hel del har hänt hos Fru Gran under 2016. Parallellt med att gästhuset blev ombyggt till B&B så har observationerna av gårdens förutsättningar varit det viktigaste vi har ägnat oss åt. Observationerna ligger nu till grund för den design av gården som vi håller på med. Bit för bit håller planerna på att ta form. Vi återkommer inom kort om det.

Under året som gick skaffade vi ankor och grisar. Det har varit roligt att se gården börja befolkas av djur. I år kommer fler. Allra först, i andra halvan av mars, kommer en liten valp 😀 Jag som har längtat efter en hund i princip sedan jag kunde säga ordet hund ser verkligen fram emot att få en ny familjemedlem. Maken gillar också hundar men är inte riktigt lika angelägen som jag. Det blir en Svensk lapphund och tanken är att den ska vara med oss hela dagarna och hjälpa till med det en hund kan hjälpa till med, framför allt valla djuren. Framåt försommaren hoppas vi att vi ska få tag i ett par fjällkor eller fjällnära kor och sedan några får. Kanske blir det också höns, om vi hinner bygga ett hönshus.

Dessutom kommer vi att bygga växthus, anlägga odlingar för ett andelsjordbruk , stå värdar för en skogsträdgårdskurs, anlägga en lite större skogsträdgård än den lilla som vi påbörjade hösten 2015, ansöka till kommunen om rotzon som rening av vårt avloppsvatten (både gråvatten och svartvatten), ta emot många gäster i vårt fina B&B, hugga ned träd för att öppna upp för framtida odlingar, fortsätta utveckla samarbetet med Högsåsenföreningen och andra entreprenörer, utöka bigården, ta morgondopp i Narven och njuta av tystnaden i Tiveden.

Här följer en bildkavalkad över året som gick hos Fru Gran.

 

Ett litet steg mot självhushållning – myskisarna är på plats

Idag hämtade jag dem – de två damerna och en herre. Säljaren frågade om vi ville ha ruvningsbenägna eller bra äggläggare. Jag valde äggläggare eftersom jag vill ha mer ägg än ällingar. De var lite svårfångade men till slut var alla tre nere i två flyttkartonger, damerna för sig i den stora kartongen och herren för sig. In i bilen och iväg hem.

Myskankstransport

Myskankstransport

Ankhuset var förberett med spån, halm, vatten och mat.

Ankhuset var förberett med spån, halm, vatten och mat.

Förutsättning för ällingar

Väl hemma fick de först gå in i ankhuset där herren, som tydligen varit låg i rang hos den förre ägaren, såg sin chans och hoppade på den ena honan direkt.

Damerna vågade sig ut först

Damerna vågade sig ut först

Herren verkade lite misstänksam

Herren verkade lite misstänksam

Men sedan kom även han ut och bekantade sig med den lilla rastgården som bara är för några dagar. När de har lärt sig var maten finns ska de få gå fritt på gården och simma i dammen.

Men sedan kom även han ut och bekantade sig med den lilla rastgården som bara är för några dagar. När de har lärt sig var maten finns ska de få gå fritt på gården och simma i dammen.

 

Myskankorna kommer snart…

…och snart är deras bostad klar. De ska få bo kungligt på 3 kvadratmeter byggt på mestadels återanvänt material från ombyggnationen i gästhuset.

Vi hittade några sammafogade rader av tegelsten i en hög bakom vedboden.

Vi hittade några sammafogade rader av tegelsten i en hög bakom vedboden. De fick ligga under lastpallarna för att undvika markkontakt.

Grunden

Grunden är totalt fem lastpallar, tre i rad och ovanpå det två stycken som utgör en upphöjning för värpredena.

Som golv återanvände vi det som snickaren tog bort i de blivande badrummen i gästhuset - spånplatta med plastmatta på.

Som golv återanvände vi det som snickaren tog bort i de blivande badrummen i gästhuset – spånplatta med plastmatta på.

Reglarna är uppe.

Reglarna är uppe.

Det blev lite våtrumsgips kvar från de nya badrummen de fick bli innertaket.

Det blev lite våtrumsgips kvar från de nya badrummen de fick bli innertaket.

Innerväggarna är av återanvänd plywood.

Innerväggarna är av återanvänd plywood.

När man återanvänder material och dessutom har lite för lite så får man lappa och lägga omlott, som ett lapptäcke.

När man återanvänder material och dessutom har lite för lite så får man lappa och lägga omlott, som ett lapptäcke.

Till yttertaket har vi använt samma spånplatta med plastmatta på som till golvet. Det blir ett stadigt underlag till sedumtaket som vi sedan ska anlägga.

Till yttertaket har vi använt samma spånplatta med plastmatta på som till golvet. Det blir ett stadigt underlag till sedumtaket som vi sedan ska anlägga.

En sommarbostad till ankor behöver inte vara isolerad men för att kunna hålla mins 5 grader på vintern så ville vi isolera. Även isoleringen är återanvänd från gästhuset från väggar som vi rev.

En sommarbostad till ankor behöver inte vara isolerad men för att kunna hålla mins 5 grader på vintern så ville vi isolera. Även isoleringen är återanvänd från gästhuset från väggar som vi rev.

För att minimera risken för rovdjur att kunna ta sig in till ankorna satte vi putsnät utanför isoleringen. Om någon gnager sig igenom ytterpanelen ska de i alla fall få fila tänderna innan de kommer vidare.

För att minimera risken för rovdjur att kunna ta sig in till ankorna satte vi putsnät utanför isoleringen. Om någon gnager sig igenom ytterpanelen ska de i alla fall få fila tänderna innan de kommer vidare.

Till ytterväggarna har vi använt pärlspont och annan spont, även det från gästhuset och ett gammalt fönster hittade vi på logen. Jag hade gärna haft ett fönster med klart glas men det fick bli ett med frostat eftersom det var det som fanns.

Till ytterväggarna har vi använt pärlspont och annan spont, även det från gästhuset och ett gammalt fönster hittade vi på logen. Jag hade gärna haft ett fönster med klart glas men det fick bli ett med frostat eftersom det var det som fanns.

Dörrarna som vi hade tänkt använda fanns på kolonilotten när vi tillträdde den för snart 7 år sedan. Jag har sparat dem för jag tyckte om dem och gångjärnen. Äntligen skulle de komma till användning. Dock var de alltför ruttna för att kunna användas så jag fick bygga nya med de gamla som förlaga. Här fanns inget material att åternavända så jag fick ta nytt.

Dörrarna som vi hade tänkt använda fanns på kolonilotten när vi tillträdde den för snart 7 år sedan. Jag har sparat dem för jag tyckte om dem och gångjärnen. Äntligen skulle de komma till användning. Dock var de vid det här laget alltför ruttna för att kunna användas så jag fick bygga nya med de gamla som förlaga. Här fanns inget material att åternavända så jag fick ta nytt.

Även regniga dagar kan man bygga med lite regnskydd.

Även regniga dagar kan man bygga med lite regnskydd.

Värpredena är byggda av formplyfa som jag hittade i ladugården. Innerväggar, dörrar och runt fönstret har jag målat med grundfärg från Av jord. Det är jordpigment som man blandar till en äggoljetempera. Jag tänkte först måla med vitt ovanpå men jag ångrade mig. Jag gillar färgen som den är.

Värpredena är byggda av formplyfa som jag hittade i ladugården. Innerväggar, dörrar och runt fönstret har jag målat med grundfärg från Av jord. Det är jordpigment som man blandar till en äggoljetempera. Jag tänkte först måla med vitt ovanpå men jag ångrade mig. Jag gillar färgen som den är.

Jag hoppas kunna hämta ankorna imorgon. Det blir tre stycken cirka ett år gamla myskankor, två damer och en herre. Vi hoppas på stora fina ägg och ett gäng ällingar 😀

Vår första lilla skogsträdgård

Vi har tagit med oss en del buskar och träd från vår kolonilott, bland annat ett äppelträd som vi fick i bröllopspresent för tre år sedan. Det och några andra träd och buskar, som äntligen börjat bli lite produktiva, ville vi inte lämna kvar.

Val av plats

Jag funderade ett tag över var vi skulle placera vår första lilla skogsträdgård. Eftersom det är mitt första riktiga skogsträdgårdsförsök så ville jag ha den nära bostaden för att kunna observera och interagera ofta. Jag ville även att den skulle få tillräckligt med sol och gärna att den skulle ligga i en sluttning mot söder.  Eftersom vi tror att vi kommer att vilja anlägga köksträdgården för ettåriga växter söder om huset så gick den delen av tomten bort. Väster om huset håller vi som bäst på att förbereda för den temporära köksträdgården som vi vill ha under tiden vi ogräsrensar den framtida köksträdgården med hjälp av höns och eventuellt grisar. En bit norr om huset kunde kanske ha varit en idé men det finns inga stråk där vi naturligt passerar dagligen. Öster om huset däremot ligger brevlådan och dit tar vi oss en daglig tur. Marken sluttar svagt mot söder men vi tyckte att utrymmet på gräsmattan var lite för litet och det finns flera stora träd som skuggar mycket. En stor del av marken mellan huset och staketet upptogs av ett stort buskage rosenhallon. Rosenhallon producerar inget som vi själva kan äta så även om de älskas av humlor och blommar vackert med rosa enkla rosliknande blommor under en stor del av sommaren så valde vi att ta bort detta buskage.

Här är området där skogsträdgården ska anläggas. Längst till höger syns ett rosenhallonsnår som ska tas bort och ersättas med produktiva växter.

Här är området där skogsträdgården ska anläggas, markerat med ett vitt rep. Längst till höger syns rosenhallonsnåret som ska tas bort och ersättas med produktiva växter.

Delar av de stora träden runt omkring kommer vi successivt att ta bort. De skuggar nämligen inte bara skogsträdgården utan även huset till stor del och det bidrar sannolikt till problemen vi har med mossa på takpannorna så det fanns ändå i planen att vissa av dem kommer att få stryka på foten. Dock är vi lite osäkra på vilka av träden som ska tas bort. En av björkarna är sjuk med flera döda grenar så det känns naturligt att den ska bort. Sedan finns två ståtliga aspar som är mycket vackra men som skuggar väldigt och som invaderar på vår enda eks livsutrymme avsevärt. En eller båda av dessa kommer att tas bort. Överhuvudtaget när det gäller att ta bort träd, som ju kan bli aktuellt även på andra platser så tänker vi oss att vi tar bort ett eller ett par träd i taget för att se hur området påverkas av det. Träd ger ju som bekant vindskydd och de kan också påverka hur vattnet rör sig i marken. Därför vill vi inte göra för stora ingrepp på en gång utan hellre göra små ingrepp i taget och se hur det påverkar.

Skydd mot ogräs i upphöjda bäddar

När man anlägger en skogsträdgård direkt på gräsmatta är ett väl beprövat knep att täcka marken med ett tjockt lager med dagtidningar och sedan bygga på höjden. Tidningarna blir ett mekaniskt hinder mot ogräs som vill komma upp i den luckra näringsrika jorden som man bygger upp med. En fördel med att bygga på höjden är att man inte behöver gräva och luckra jorden. Å andra sidan behöver man forsla dit jord och gödsel och annat organiskt material. Vi har en fantastisk guldreserv på gården i form av en stor gödselhög samt även en rejäl jordhög som vi tullade av för att göra skogsträdgården.

Dagstidningar täcker den underliggande marken.

Dagstidningar täcker den underliggande marken för att hindra ogräs från att invadera skogsträdgården underifrån.

På med jord och gödsel på tidningarna.<

På med jord och gödsel på tidningarna.

Olika sorters organiskt material kan läggas närmast tidningarna för att bidra med mull. Här grenar från skogspartiet bredvid.

Olika sorters organiskt material kan läggas närmast tidningarna för att bidra med mull. Här grenar från skogspartiet bredvid.

Nedklippta rosenhallonkvistar läggs på marken för att höja upp och bidra med mull.

Nedklippta rosenhallonkvistar läggs på marken för att höja upp och bidra med mull.

Mer jord och gödsel.

Mer jord och gödsel.

Löv ger också mullämnen vid nedbrytningen. I stor sett allt organiskt material är välkommet.

Löv ger också mullämnen vid nedbrytningen. I stor sett allt organiskt material är välkommet.

Utformning

Skogsträdgårdar är ofta njurformade och vända mot söder med höga träd och buskar i bak- och ytterkant för att fånga in så mycket solljus som möjligt. De stora träden och buskarna i det närmaste omfamnar de mindre som planterats längre fram och mer mot mitten. Klätterväxter planteras nära träd och tillåts vindla upp i grenverket.

Utsättning av bambupinnar för att markera var träd och buskar ska planteras.

Utsättning av bambupinnar för att markera var träd och buskar ska planteras.

Krukorna börjar komma på plats.

Krukorna börjar komma på plats.

Mellan träd och buskar brukar man plantera örtartade växter i olika höjd. Ännu så länge har jag inte planterat många växter i detta lager. Förutom en liten tuva blåblommande lungört är det egentligen bara tre plantor av den perenna kronärtskockan Herrgård som jag petat ned, mest för att ha någonstans att övervintra dem. Jag misstänker att de kanske inte kommer att få tillräckligt med sol där jag har satt dem nu. Jag får ta mig en ordentlig titt under våren och försommaren för att se hur de kan tänkas klara sig där, om de nu ens överlever vintern.

Planterat och klart.

Planterat och klart såhär långt.

SKogsträdgården är inte helt klar eftersom vi hade för lite dagstidningar. Vi väntar på att få mer av kolonister, nära och kära som samlar åt oss.

Skogsträdgården är inte helt klar eftersom vi hade för lite dagstidningar. Vi väntar på att få mer av grannar och nära och kära som samlar åt oss. När denna lilla skogsträdgård är klar kommer hela området fram till det vita repet att vara täckt med tidningar, jord och gödsel samt plantor. Kanten runt skogsträdgården vill vi göra av smala asp- och björkstammar som pålas ned i marken dels för att hålla kvar jorden men också för att bidra med biologisk mångfald.