Kategoriarkiv: Att anpassa byggnader efter behoven

Nu lämnar vi 2016 bakom oss och går med tillförsikt in i 2017

En hel del har hänt hos Fru Gran under 2016. Parallellt med att gästhuset blev ombyggt till B&B så har observationerna av gårdens förutsättningar varit det viktigaste vi har ägnat oss åt. Observationerna ligger nu till grund för den design av gården som vi håller på med. Bit för bit håller planerna på att ta form. Vi återkommer inom kort om det.

Under året som gick skaffade vi ankor och grisar. Det har varit roligt att se gården börja befolkas av djur. I år kommer fler. Allra först, i andra halvan av mars, kommer en liten valp 😀 Jag som har längtat efter en hund i princip sedan jag kunde säga ordet hund ser verkligen fram emot att få en ny familjemedlem. Maken gillar också hundar men är inte riktigt lika angelägen som jag. Det blir en Svensk lapphund och tanken är att den ska vara med oss hela dagarna och hjälpa till med det en hund kan hjälpa till med, framför allt valla djuren. Framåt försommaren hoppas vi att vi ska få tag i ett par fjällkor eller fjällnära kor och sedan några får. Kanske blir det också höns, om vi hinner bygga ett hönshus.

Dessutom kommer vi att bygga växthus, anlägga odlingar för ett andelsjordbruk , stå värdar för en skogsträdgårdskurs, anlägga en lite större skogsträdgård än den lilla som vi påbörjade hösten 2015, ansöka till kommunen om rotzon som rening av vårt avloppsvatten (både gråvatten och svartvatten), ta emot många gäster i vårt fina B&B, hugga ned träd för att öppna upp för framtida odlingar, fortsätta utveckla samarbetet med Högsåsenföreningen och andra entreprenörer, utöka bigården, ta morgondopp i Narven och njuta av tystnaden i Tiveden.

Här följer en bildkavalkad över året som gick hos Fru Gran.

 

Renoveringen och ombyggnaden av gästhuset fortsätter

Steg för steg närmar vi oss målet. Idag är det utflykt för att köpa inredning till kök och badrum. Att hitta en fräsch begagnad spis som är 50 cm bred visade sig inte vara så lätt som vi trodde men nu verkar vi ha lyckats. På samma ställe har vi även en duschkabin och lite andra saker på gång. Det finns mycket begagnad inredning på internet men det tar lite extra tid och ansträngning av hitta det man vill ha.

För 1½ vecka sedan blev badrumsgolven klara och igår målade vi sista varvet på väggar och golv. Nu är det bara till att såpa väggarna så är badrummen redo för rörmokaren. Igår satte vi också upp resten av panelen i ”Björkdungen” (köket/sällskapsrummet). Vi har påbörjat att bygga om köksskåpen så att de ska passa in och hoppas att köksinredningen ska vara på plats under nästa vecka.

DSC03572

Vacker klinker om än inte skurad ännu.

DSC_9900.sfw

På väggar och tak har vi valt pärlspontspanel eftersom delar av väggen redan hade sådan panel. Det sparade lite på miljön.

DSC_9886.sfw

Det är många små detaljer som ska passas in, som elledningar och -dosor. Att ting tar tid är så sant som det är sagt.

 

Myskankorna kommer snart…

…och snart är deras bostad klar. De ska få bo kungligt på 3 kvadratmeter byggt på mestadels återanvänt material från ombyggnationen i gästhuset.

Vi hittade några sammafogade rader av tegelsten i en hög bakom vedboden.

Vi hittade några sammafogade rader av tegelsten i en hög bakom vedboden. De fick ligga under lastpallarna för att undvika markkontakt.

Grunden

Grunden är totalt fem lastpallar, tre i rad och ovanpå det två stycken som utgör en upphöjning för värpredena.

Som golv återanvände vi det som snickaren tog bort i de blivande badrummen i gästhuset - spånplatta med plastmatta på.

Som golv återanvände vi det som snickaren tog bort i de blivande badrummen i gästhuset – spånplatta med plastmatta på.

Reglarna är uppe.

Reglarna är uppe.

Det blev lite våtrumsgips kvar från de nya badrummen de fick bli innertaket.

Det blev lite våtrumsgips kvar från de nya badrummen de fick bli innertaket.

Innerväggarna är av återanvänd plywood.

Innerväggarna är av återanvänd plywood.

När man återanvänder material och dessutom har lite för lite så får man lappa och lägga omlott, som ett lapptäcke.

När man återanvänder material och dessutom har lite för lite så får man lappa och lägga omlott, som ett lapptäcke.

Till yttertaket har vi använt samma spånplatta med plastmatta på som till golvet. Det blir ett stadigt underlag till sedumtaket som vi sedan ska anlägga.

Till yttertaket har vi använt samma spånplatta med plastmatta på som till golvet. Det blir ett stadigt underlag till sedumtaket som vi sedan ska anlägga.

En sommarbostad till ankor behöver inte vara isolerad men för att kunna hålla mins 5 grader på vintern så ville vi isolera. Även isoleringen är återanvänd från gästhuset från väggar som vi rev.

En sommarbostad till ankor behöver inte vara isolerad men för att kunna hålla mins 5 grader på vintern så ville vi isolera. Även isoleringen är återanvänd från gästhuset från väggar som vi rev.

För att minimera risken för rovdjur att kunna ta sig in till ankorna satte vi putsnät utanför isoleringen. Om någon gnager sig igenom ytterpanelen ska de i alla fall få fila tänderna innan de kommer vidare.

För att minimera risken för rovdjur att kunna ta sig in till ankorna satte vi putsnät utanför isoleringen. Om någon gnager sig igenom ytterpanelen ska de i alla fall få fila tänderna innan de kommer vidare.

Till ytterväggarna har vi använt pärlspont och annan spont, även det från gästhuset och ett gammalt fönster hittade vi på logen. Jag hade gärna haft ett fönster med klart glas men det fick bli ett med frostat eftersom det var det som fanns.

Till ytterväggarna har vi använt pärlspont och annan spont, även det från gästhuset och ett gammalt fönster hittade vi på logen. Jag hade gärna haft ett fönster med klart glas men det fick bli ett med frostat eftersom det var det som fanns.

Dörrarna som vi hade tänkt använda fanns på kolonilotten när vi tillträdde den för snart 7 år sedan. Jag har sparat dem för jag tyckte om dem och gångjärnen. Äntligen skulle de komma till användning. Dock var de alltför ruttna för att kunna användas så jag fick bygga nya med de gamla som förlaga. Här fanns inget material att åternavända så jag fick ta nytt.

Dörrarna som vi hade tänkt använda fanns på kolonilotten när vi tillträdde den för snart 7 år sedan. Jag har sparat dem för jag tyckte om dem och gångjärnen. Äntligen skulle de komma till användning. Dock var de vid det här laget alltför ruttna för att kunna användas så jag fick bygga nya med de gamla som förlaga. Här fanns inget material att åternavända så jag fick ta nytt.

Även regniga dagar kan man bygga med lite regnskydd.

Även regniga dagar kan man bygga med lite regnskydd.

Värpredena är byggda av formplyfa som jag hittade i ladugården. Innerväggar, dörrar och runt fönstret har jag målat med grundfärg från Av jord. Det är jordpigment som man blandar till en äggoljetempera. Jag tänkte först måla med vitt ovanpå men jag ångrade mig. Jag gillar färgen som den är.

Värpredena är byggda av formplyfa som jag hittade i ladugården. Innerväggar, dörrar och runt fönstret har jag målat med grundfärg från Av jord. Det är jordpigment som man blandar till en äggoljetempera. Jag tänkte först måla med vitt ovanpå men jag ångrade mig. Jag gillar färgen som den är.

Jag hoppas kunna hämta ankorna imorgon. Det blir tre stycken cirka ett år gamla myskankor, två damer och en herre. Vi hoppas på stora fina ägg och ett gäng ällingar 😀

Att planera ombyggnation av ett gästhus till B&B

Vi bestämde oss tidigt efter gårdsköpet för att starta B&B. Eller, bestämde vi oss redan innan köpet? Det känns så självklart i denna fantastiska skogsmiljö med en fin badsjö i närheten, gammal kulturbygd och ett litet naturreservat med en vandringscentral om knuten. Här finns flera cykel-, rid- och vandringsleder, varav några till och med går rakt över vår gård. Till det kommer Stora Sörby gårds charm. Vi vill så gärna dela med oss av detta vackra. Så planeringen för gästhusets ombyggnation påbörjades redan i slutet av sommaren.

Att boendemiljön för våra gäster ska vara riktigt trivsam och bekväm är en självklarhet, liksom att vi vill ha en tydlig ekokänsla. Vi vill skapa en unik stil och profil som lockar gästerna till oss och att de också rekommenderar oss till andra.

Vi vill ha plats för fyra bäddar i varje rum och det har krävt en hel del eftertanke för att både få plats med det och samtidigt kunna erbjuda praktiska förvaringsmöjligheter för väskor och kläder och att det ändå ska kännas luftigt. Vi vill ha ett kombinerat kök/sällskapsrum med möjlighet till att ordna med matsäck till vandringen eller laga en middag. Här vill vi också att det ska finnas utrymme att sitta och umgås på kvällen framför en brasa. Till det kommer att det ska vara lättarbetat för oss själva vad gäller tvätt, städ och att ordna med frukost.

Jag har ritat gästhuset i programmet Sketch Up som jag använder till trädgårdsdesignuppdrag. Det ger möjlighet att se hur det kommer att se ut i 3D. Det har underlättat planeringsarbetet mycket. Så här tänker vi oss att det ska se ut:

Planritning. Det högra gästrummet kommer att vara handikappanpassat, därav det större badrummet.

Planritning. Det högra gästrummet kommer att vara handikappanpassat, därav det större badrummet.

Planritning med möbler

Planritning med möbler

3D-vy från entrésidan. Våningssängarna ska byggas på plats. Jag ser fram emot att få börja snickra dem.

3D-vy från entrésidan. Våningssängarna ska byggas på plats. Jag ser fram emot att få börja snickra dem.

3D-vy från baksidan

3D-vy från baksidan

Vi vill göra ombyggnationen så miljövänligt som möjligt, både vad gäller materialval men också för att minimera energiåtgången. Därför har det blivit många frågeställningar om miljöaspekterna och flera avvägningar mellan trivsel, miljö, energi och ekonomi. Vi har fått tag i en ekosnickare, Trähantverkarna i Kumla (www.trahantverkarna.com), som har hjälpt oss en hel del kring materialval. Han har till och med lånat ut den nyaste versionen av boken Byggekologi till oss så att vi själva kan läsa på. Mycket generöst tycker jag. Det är en sådan där guldklimp som jag själv skulle vilja ha i bokhyllan. Men det är ju lite av en tegelsten som man inte direkt läser från pärm till pärm som kvällslektyr. Så trots boken känns det lite frustrerande att inte ha så mycket kunskaper själv utan vara hänvisad till att lita på andra.

Förutom miljöaspekterna finns det många lagar och regler att förhålla sig till som jag, som nybliven fastighetsägare, aldrig har tänkt på. Det har blivit många kontakter med myndigheter och mycket surfande på nätet för att få svar på en uppsjö av frågor, bland annat:

  • Behövs bygglov för ombyggnationen?
  • Kan vi ansluta till befintligt avlopp?
  • Behöver vi anmäla verksamheten?
  • Vad gäller för livsmedelshantering?
  • Hur ska det vara utformat för att vara handikappanpassat?
  • Vad gäller för brandskydd?

Nu har jag fått lite grepp om vilka lagar och regler som gäller och kort och gott kan man väl säga att man kommer väldigt mycket lindrigare undan om man har en verksamhet som har åtta bäddar eller mindre. Tack för det.

Till slut har vi landat i följande:

  • Det behövs extra lager gips på vissa av väggarna, extra takbeklädnad i gästrummen och brandskyddande dörrar mellan gästrummen och kök/sällskapsrum för att uppfylla brandsäkerhetskraven EI60.
  • I gästrummen blir det massiva trägolv från ansvarsfullt svenskt skogsbruk. Det ska läggas på befintligt underlag så att vi inte ska behöva lägga ny plast under golvet som skydd mot fukt i betonggrunden.
  • I kök/sällskapsrum blir det också massivt trägolv men här på 45 mm läkt eftersom det inte finns något befintligt underlag att bygga vidare på. Det finns bara en plastmatta direkt på betonggolvet och tre golvbrunnar som behöver förslutas innan nytt golv kan läggas på. Plastmattan tas därför bort och så blir det ny plast underst för att minimera risken för fuktskador på träet, därefter ekofiber och sist trägolvet. Plast känns inte optimalt. Men att behöva lägga om golvet om några år på grund av mögelskador känns inte heller miljövänligt. Detta är en av de avvägningar som vi behövt göra där det känns lite som ”pest eller kolera”.
  • Trägolven kommer att oljas istället för att vaxas eftersom olja är en renare produkt. Jag tänker mig att om jag inte förstår den alltför långa innehållsförteckningen så väljer jag hellre en produkt med en kort innehållsförteckning som jag förstår. Snickaren tipsade om det förhållningssättet och det ligger mycket i det.
  • Det blir klinkers på vattenburen golvvärme kopplad till befintligt bergvärmesystem i badrummen. Trähantverkarna samarbetar med en mattläggare som också har miljöfokus så val av tätskikt kommer att vara med så stor miljöhänsyn man kan ta men ändå ha ett tätskikt.
  • På väggarna i badrummen blir det kalkputs. Det är ett mycket vackert material som tar stor miljöhänsyn. Kalkputsen kan färgas in, målas och dekoreras på olika sätt och därefter vaxas för att få en tålig yta. På www.decomaterial.se finns en massa inspiration. För att skydda kalkputsen från alltför mycket vatten blir det glasskivor bakom handfaten och i det ena duschutrymmet. I det andra badrummet kommer vi att återanvända en befintlig duschkabin.
  • På övriga väggar i gästrummen vet vi inte riktigt vad det blir, kanske kalkputs även här eftersom väggytorna kommer att ha olika struktur efter att vi satt på extra gipsskivor på vissa väggar.
  • Målning blir med miljövänliga linoljebaserade färger, troligen från Av Jord (www.avjord.se) som jag tidigare handlat av. Man köper färgen i påse och blandar själv med ägg och linolja. Det ger väldigt fin finish och så gillar jag att man kan lägga färgresterna i komposten.
  • Inkommande vatten samt hydropress (som dessutom visade sig läcka och behöver bytas ut eftersom jag inte kan laga den själv) ska flyttas för att få ett rymligt och trevligt kök/sällskapsrum.
  • De närmaste veckorna blir det till att leta kyl, frys, spis, fläkt, köksinredning, kamin med mera, i första hand begagnat.
  • Toalett och avloppssystemet har vi inte tänkt färdigt kring. Vi behöver dessutom tillstånd från kommunen vilket inte är klart ännu. Men någon form av avloppslösning som innebär ett kretslopp där vi kan återvinna näringsämnen på plats blir det i alla fall.

/Mona